Indonesien!

Nu börjar det kännas nära. Helt otroligt mycket saker som rör sig och slås om en plats i min tankeverksamhet. Jag kan inte riktigt sortera ut allt, lägga det i små högar där det sen bara är att checka av och slippa fundera något mer. Bara njuta. Det ska bli skönt att slippa frysa om fötterna för en gångs skull. Just nu skulle jag nog uppsatta att jag fryser om dom 60% av dagen. Och jag har till och med yllesockar inomhus på jobbet. Något är fel.
Ååå bara kura ner i den varma sanden och inte bry sig om det fastnar på kroppen och dras med inomhus, slippa känna känslan av att allt måste vara så frächt och tillknäppt. Jag längtar så jag spyr.



Hur ska det här gå?
Jo, en sak till! Igår gick jag hem ett oväntat besök, i form av ett brev. Det innehöll pengar! Eller inte faktiska pengar, utan mer en utbetalningsblankett med pengar på. Jag blev så förvånad, helt oförberedd, skatteåterbäringen är här. Hur bra var inte det här? Jättebra. Nu kan jag köpa ryggsäck, innehåll i sprutor som skyddar mig från döden, kanske visum och mycket mycket mer. Eller kanske en hel månad med mat på Bali.